About the breed

Tolleren kan være myk og medgjørlig, men den har også en sterk egenvilje og kombinert med dens høye intelligens, kan det føre til at tolleren får det akkurat som den vil.

En voksen toller har et rolig og behagelig vesen innendørs, men er en aktiv og energisk hund når den kommer utendørs.

Tolleren er en intelligent, leken og lærevillig hund. Den er en utmerket svømmer og elsker vannapportering. Den har lett for å skru seg opp i slike forbindelser og ved å kaste pinner eller lignende på vannet for en toller, kan en lett få en hund som hyler bare den ser vann. Tolleren kan varsle når det kommer folk, men har ikke noe utpreget vaktinstinkt. Den er vennlig, men overbærende ovenfor folk den ikke kjenner, men kryper gjerne i armkroken til ukjente på sin hjemmearena.

Tolleren trenger mosjon som øvrige retrievere, men enda viktigere er at hunden blir aktivisert på en slik måte at den får brukt hodet sitt, og sitt store potensiale til ulike oppgaver. Mental stimuli («hjernetrim») er like viktig som fysisk aktivisering.

Tolleren er en god apportør og brukes av flere til praktisk jakt i tillegg til å stilles på prøver. Den har en svært god nese og det har ført til at det i dag er tollere i aktiv tjeneste både hos tollvesen, politi og i forsvaret. I tillegg er flere tollere godkjente redningshunder, ettersøkshunder og viltsporchampioner. Tolleren er en dyktig allround hund og brukes til agility, lydighet, rundering, spor og freestyle.

Rasens egentlig opprinnelse kjennes ikke 100 prosent. Den kan være et resultat av en krysning mellom en småvokst chesapeake bay retriever, golden retriever og en brun spanieltype, men dette vites ikke med sikkerhet.

Andre teorier sier at den kan være en krysning mellom en leverfarget flat coated retriever og en labrador retriever. Noen mener også at den kan være innblandet irsk setter og andre lokale hunder. Sikkert er det imidlertid at rasen har fått sin utforming i Canada. Den kanadiske kennelklubben anerkjente rasen i 1945, som den første kennelklubben i verden. Rasen ble internasjonalt godkjent (FCI) i 1982.

Rasen kan være krevende for førstegangshundeeiere, men etter noen tiår med tollere her i landet har mange oppdrettere og instruktører fått god kjennskap til rasen samt dens evner og utfordringer.

I 1986 satte den første toller sine labber på norsk jord. Fra det første kullet ble født her i 1988 og fram til i dag har det vært en rivende utvikling innen rasen. Tollerne har blitt svært populær og det er problemer med å dekke etterspørselen etter valper. Utviklingen har akselerert de siste årene og i løpet av perioden 2005-2010 ble det registrert hele 1100 hunder.

Denne raske utviklingen har også medført en del ulemper, særlig gjelder dette mangel på informasjon og forståelse av hva slags hund tolleren er. De fleste oppdrettere gir god tilbakemelding til sine valpekjøperne, men med den store økningen i kull, har det og blitt mangelfullt i en del tilfeller. Mange lar seg bedåre av et yndig ytre og en grei størrelse, og den blir ofte fremstilt som den ideelle familiehund.

Det har de senere år blitt lagt mer vekt på bruksbiten i avlsarbeidet og det er en stor økning i antall tollere som blir jobbet med. Norske oppdrettere gjør en god jobb med å utvikle en sunn, typemessig toller og i flere grener gjør de det sterkt, både nasjonalt og internasjonalt.

 

informasjon om Rasespesifikk Avl Strategi (RAS) for tolleren finner du her.

 

(hentet fra NRK sine sider)

 

Tollaren kan vara mjuk och medkänsla, men den har också ett starkt självkänsla och i kombination med sin höga intelligens kan det leda till att vägen tar det precis som det vill.

En vuxen toller har ett lugnt och behagligt var inomhus, men är en aktiv och energisk hund när den kommer utomhus.

Tolleren är en intelligent, lekfull och lärande hund. Det är en utmärkt simmare och älskar vattenrapportering. Det är lätt att bli av med sådana anslutningar och genom att kasta pinnar eller liknande på vattnet för en toller, kan man enkelt få en hund som bara gråter för vatten. Tullbehandlaren kan meddela när människor kommer, men har ingen särskild vaktinstinkt. Det är vänligt men överaktigt över människor som inte vet, men crazyly crawls i det okända armhålan i sitt hemland.

Toller behöver träna som andra retrievers, men viktigare är att hunden aktiveras på ett sådant sätt att den använder sitt huvud och sin stora potential för olika uppgifter. Mentala stimuli ("brainwashing") är lika viktigt som fysisk aktivering.

Tulltaxan är en bra fördel och används av flera till praktisk jakt utöver att sätta på prov. Den har en mycket bra näsa och det har lett till tullen i aktiv tjänst både i tullen, polisen och i försvaret. Dessutom godkände mer tulltjänstemän räddningshundar, sökhundar och djurlivsmästerskap. Toller är en skicklig allroundhund och används för smidighet, lydnad, bounty, spår och freestyle.

Rasens äkta ursprung känner inte till 100 procent. Det kan vara resultatet av ett kors mellan en småskalig chesapeake bay retriever, en guld retriever och en brun spaniel typ, men det är inte säkert det.

Andra teorier säger att det kan vara ett kors mellan en leverfärgad pläterad retriever och en labrador retriever. Vissa tror också att det kan vara involverat med irländska setters och andra lokala hundar. Säkert har dock rasen fått sin design i Kanada. Den kanadensiska kennelklubben erkände rasen år 1945, som den första kennelklubben i världen. Rasen blev internationellt godkänd (FCI) 1982.

Rasen kan kräva för första gången ägare, men efter några decennier av tullar i landet har många uppfödare och instruktörer fått en bra kunskap om rasen, dess möjligheter och utmaningar.

1986 lade de första rollerna sina laboratorier på norska marken. Från första kullen föddes här 1988 och fram till idag har det skett en snabb utveckling inom rasen. Tullsatserna har blivit mycket populära och det finns problem med att möta efterfrågan på valpar. Utvecklingen har accelererat de senaste åren och under perioden 2005-2010 registrerades totalt 1100 hundar.

Denna snabba utveckling har också orsakat vissa nackdelar, speciellt när det gäller denna brist på information och förståelse för typen av hundtullar. De flesta uppfödare ger god feedback till sina valpar, men med den stora ökningen av kull har det varit och varit otillräckligt i vissa fall. Många adore en härlig yttre och en anständig storlek, och det görs ofta som den idealiska familjen hunden.

Under de senaste åren har större vikt läggits på verktygen i avelsarbete och det finns en stor ökning av antalet tullarbetare som är anställda. Norska uppfödare gör ett bra jobb med att utveckla en hälsosam skrivmaskin och i flera grenar gör de det starka, både nationellt och internationellt.

 

Information om RAS-specifika avelsstrategi (RAS) för toller finns här.

 

(taget från NRKs sidor)

 

The toller can be soft and compassionate, but it also has a strong self-esteem and combined with its high intelligence, it can cause the toll to get it just the way it wants.

An adult toller has a calm and comfortable being indoors, but is an active and energetic dog when it comes outdoors.

Tolleren is an intelligent, playful and learning dog. It is an excellent swimmer and loves water reporting. It's easy to get rid of such connections and by throwing sticks or the like on the water for a toller, one can easily get a dog that just cries for water. The breed can notify when people come, but have no particular guard instinct. It is friendly, but indulgent above people it does not know, but crazyly crawls in the armpit of the unknown in their homeland.

The toller needs exercise like other retrievers, but more importantly, the dog is being activated in such a way that it uses its head and its great potential for different tasks. Mental stimuli ("brainwashing") is as important as physical activation.

The breed is a good apportion and is used by several to practical hunting in addition to being put on samples. It has a very good nose and it has led to customs in active service both at customs, police and in the defense. In addition, they often is approved rescue dogs, search dogs and wildlife championships. The toller is a skilled allround dog and is used for agility, obedience, bounty, track and freestyle.

The true origin of the breed does not feel 100 percent. It may be the result of a cross between a small-scale chesapeake bay retriever, golden retriever and a brown spaniel type, but this is not known for sure.

Other theories say it could be a cross between a liver colored flat coated retriever and a labrador retriever. Some also believe that it may be involved with Irish setters and other local dogs. Surely, however, the breed has got its design in Canada. The Canadian Kennel Club recognized the breed in 1945, as the first kennel club in the world. The breed was internationally approved (FCI) in 1982.

The breed may be demanding for first-time owners, but after a few decades of customs in the country, many breeders and instructors have gained a good knowledge of the breed as well as its capabilities and challenges.

In 1986, the first roles put their labs on Norwegian soil. From the first litter was born here in 1988 and until today there has been a rapid development within the breed. Customs rates have become very popular and there are problems with meeting the demand for puppies. The development has accelerated in recent years and during the period 2005-2010 a total of 1100 dogs were registered.

This rapid development has also caused some drawbacks, especially regarding this lack of information and understanding of the type of dog toller. Most breeders give good feedback to their puppies, but with the big increase in litter, it has been and has been inadequate in some cases. Many adore a lovely outer and a decent size, and it is often made as the ideal family dog.

In recent years, more emphasis has been placed on the utilities in breeding work and there is a large increase in the number of customs workers being employed. Norwegian breeders do a good job of developing a healthy, type standard, and in several branches they make it strong, both nationally and internationally.

 

Information on the RAS-specific Breeding Strategy (RAS) for the toller can be found here.

 

(taken from NRK's ​​pages)

Helth

Tolleren er en forholdsvis frisk rase. Det er viktig å huske på at enhver hund kan bære på sykdomsanlegg eller selv bli syk, til tross for at den har friske foreldre. Klubbens oppdrettere legger ned mye arbeid i å avle frem så friske hunder som mulig.

Her finnes informasjon om helseundersøkelser som er utført på rasen, kjente sykdommer og hvordan man kan få testet sin hund samt hvilke hensyn man bør ta ved avl av rasen. I følge både NKKs etiske grunnregler for avl og oppdrett og NRK sine avlskrav skal det kun avles på klinisk friske hunder.

  • HOFTELEDDSDYSPLASI / ALBUELEDDSARTROSE

Norsk Retrieverklubb er tilsluttet NKKs bekjempelsesprogram for HD (hofteleddsdysplasi) og det innebærer krav om kjent HD-status hos foreldrene for registrering av valpekull. Arvegangen er ikke fullstendig kjent og miljøfaktorer har også stor påvirkning. Rådfør deg alltid med oppdretter angående fôring, mosjon osv.

  • ØYESYKDOMMER

Tolleren kan, i likhet med de andre retrieverrasene, utvikle øyensykdommen PRA. Mer om PRA og nedarving hos tolleren kan leses HER. DNA-test for prcd-PRA kan bestilles hos Optigen. Retrieverklubben har krav om undersøkelse av foreldrene for arvelige øyesykdommer før et valpekull kan oppføres på valpelisten.

  • AUTOIMMUNE SYKDOMMER

Februar 2009 samlet representanter fra raseråd, oppdrettere og veterinærer fra Norge, Sverige, Finland, Tyskland og Finland seg i Helsinki for å få resultatene av en lengre tids kartlegging av immunmedierte sykdommer hos tolleren, samt å diskutere hva som kan gjøres for å løse dette i fremtidig avl. Hele 58 personer var tilstede. Det hadde lenge vært spekulasjoner i om de immunmedierte sykdommene som tolleren rammes av har vært en eller flere forskjellige typer sykdommer. Det har også blitt spekulert rundt årsakene bak, deriblandt genetikk og miljø. Helene Hansson Hamlin har gjort et meget verdifullt arbeide for å få brakt noe mer klarhet rundt sykdommen. Hun er den veterinæren som kan mest om og har hatt mest erfaring med sykdommen i Skandinavia. Informasjonen om autoimmune sykdommer hos Toller er nå oppdatert og finnes her.

Fagartikler innen området som er publisert

  1. A-possible-systemic-rheumatic-disorder-in-the-NSDTR
  2. Disease-patterns-and-incidence-of-immunemediated-disease-in-insured-Swedish-NSDTR

Skjema for å bestille testing med hensyn på autoimmune sykdommer hos Toller finnes her.

  • DEGENERATIV ENCEFALOPATI (DE)

Det har nylig blitt diagnostisert en ny hjernesykdom hos Nova Scotia Duck Tolling Retriever som kalles Degenerativ encefalopati (DE). Det fullstendige navnet på engelsk er «Degenerative encephalopathy with sleep disorder and caudate necrosis». Encefalopati kommer av det greske ordet encephalo- (hjerne) og –pati (sykdom) og henviser til en forstyrrelse i hjernen. Denne forstyrrelsen er en degenering av en spesiell del av hjernen som kalles nucleus caudatus. Nucleus caudatus er en del av hjernen som er viktig for å kontrollere bevegelse og enkelte typer atferd.  Ved DE skjer det i denne delen av hjernen bortfall av vev (nekrose) eller fullstendig ødeleggelse av området. En av måtene som caudat nekrose kan uttrykkes på er en meget sjelden forandring hvor hundene kraftfullt utagerer drømmene sine og er vanskelige å vekke. Derav navnet Degenerative encephalopathy with sleep disorder and caudate necrosis.

Beskrivelse av symptomer på DE finnes her.

Oppdatert informasjon om frekvens av sykdom finnes her. Det er også mulig å få en oversikt over alle testede hunder på OFAs hjemmeside ved å trykke på denne lenken. Oversikten er sortert alfabetisk på den testede hundens registrerte navn. Her kan man gå inn på en og en hund for å se test-resultat. Ved å velge «View printable» konverteres DE-testresultat til tabellform for alle testede hunder. Husk at dette er tollere fra alle land, ikke bare Norge, og at eiere av hunder som testet carrier eller affected kan ha reservert seg mot at resultatet publiseres.

Siste publiserte fagartikkel om sykdommen finnes ved å følge denne lenken: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jvim.14575/epdf

Raserådet Toller har laget en bruksanvisning for å forklare hvordan man kan bestille testen, utføre prøvetakning, sende inn prøvemateriale og tolke svar fra laboratoriet som utfører testen, se «Beskrivelse av hvordan man går fram for å teste sin toller for DE»

Hvis du ønsker ha mulighet til etterregistrering av testresultatet må prøvetakingen gjøres av veterinær som fyller et skjema, se «Skjema Veterinær DNA…»

Hvilke hensyn bør du som hundeeier ta ved avl?

Raserådet Toller anbefaler at syke hunder (Affected) ikke brukes i avl. Bærere (Carrier) av gen -mutasjonen kan brukes i avl, men skal pares med en hund som testes Fri (Clear) enten gjennom DNA-test eller at begge foreldre er testet som Fri (hereditært fri).

Må alle hunder testes?

Det er ønskelig at så mange som mulig testes for å få en oversikt over utbredelsen av DE i rasen i dag. Raseråd Toller anbefaler sterkt at alle hunder som skal brukes i avl testes, og gjerne de som allerede har vært brukt i avl. Dersom en hunds begge foreldre er testet Clear, vil det ikke være nødvendig å teste avkommet.

  • HELSEUNDERSØKELSEN 2010

Resultater fra «Helse- og atferdsundersøkelsen Toller 2010» finnes her. Denne presentasjonen er en kombinasjon av litt tekst og en del tabeller over forekomster av ulike ting. Vi har hovedfokus på viktige/ hyppig registrerte anmerkninger. Hvis en egenskap ikke er nevnt, vil det bety at det ikke en noen registreringer, eller at antallet registreringer er helt ubetydelig og at en nærmest kan se bort fra forekomsten av den aktuelle “anmerkningen”.

Rasestørrelse/svarprosent Fordi en ikke har noen offisiell registrering av dødsdato for norske hunder er det ikke mulig å vite hvor mange levende hunder vi har for hver rase. Det er derfor vanskelig å få et godt bilde på svarprosenten på en undersøkelse som dette, fordi en ikke vet hvor mange som faktisk kunne ha svart, både når det gjelder levende og døde hunder. I Tollerundersøkelsen ble det i overkant av 400 besvarelser og det er jo et bra grunnlag for en helseundersøkelse. Det er imidlertid en forutsetning at de som har svart er representative for rasen, og har svart “upåvirket av” hundens faktiske helse og atferd. Dersom de som har svart har en overvekt av friske hunder vil undersøkelsen vise at rasen er friskere enn den er, og tilsvarende, dersom det er en overvekt av hunder med “anmerkninger”, vil en tro at forekomsten er høyere enn det som er tilfellet.»

 

Tolleren är en relativt hälsosam ras. Det är viktigt att komma ihåg att alla hundar kan fortsätta sjukdomsfacilitet eller till och med bli sjuk trots att de har friska föräldrar. Klubbens uppfödare satsar mycket på att uppfostra så bra hundar som möjligt.

Här hittar du information om hälsoundersökningar utförda på rasen, kända sjukdomar och hur man testa hunden och vilka överväganden som bör vidtas för att uppfödare avelsdjur. Enligt både NKKs etiska regler för avel och uppfödning och NRKs avelsbehov ska den endast uppfödas på kliniskt friska hundar.

HOFTELEDDSDYSPLASI / ALBUELEDDARTARTROSE
Den norska Retrieverklubben är ansluten till NKK: s HD Fighting Program (hip joint dysplasia) och kräver en känd HD-status hos föräldrar för registrering av valpkull. Arvet är inte fullt känt och miljöfaktorer har också stor inverkan. Rådgör alltid med uppfödaren om utfodring, motion etc.

ögonsjukdomar
Tolleren kan, som de andra retrieverrasna, kan utveckla ögonsjukdomen PRA. Mer om PRA och arv hos toller kan läsas här. DNA-testning för prcd PRA kan beställas från Optigen. Retrieverklubben är skyldig att undersöka föräldrarna för ärftliga ögonsjukdomar innan en valp kan listas på vallistan.

AUTOIMMUNE SYMPTOMER
Februari 2009 samlades representanter från Breed rådet, uppfödare och veterinärer från Norge, Sverige, Finland, Tyskland och Finland i Helsingfors får resultaten av en långvarig undersökning av immunmedierade sjukdomar i publikanen och diskutera vad som kan göras för att lösa detta framtida avel Totalt var 58 personer närvarande. Det hade länge varit spekulation om huruvida de immunförmedlade sjukdomar som skattebetalaren lidit har varit en eller flera olika typer av sjukdomar. Det har också spekulerats kring orsakerna bakom, inklusive genetik och miljö. Helene Hansson Hamlin har gjort ett mycket värdefullt arbete för att få mer klarhet om sjukdomen. Hon är den mest erfarna veterinären och har haft mest erfarenhet av sjukdomen i Skandinavien. Informationen om autoimmuna sjukdomar hos Toller är nu uppdaterad och kan hittas här.

Professionella artiklar i det område som publiceras

En möjlig-system-reumatisk-störning-in-the-NSDTR
Sjukdoms mönster-and-förekomst-of-immunemediated-sjukdom-in-försäkrade-svenska-NSDTR
Form för beställning av test med avseende på autoimmuna sjukdomar hos Toller finns här.

DEGENERATIV ENCEFALOPATI (DE)
Nyligen har en ny hjärnsjukdom diagnostiserats med Nova Scotia Duck Tolling Retriever som heter Degenerative Encephalopathy (DE). Det fullständiga namnet på engelska är "Degenerativ Encefalopati med sömnstörning och Caudate Necrosis". Encefalopati kommer från det grekiska ordet encephalo (hjärna) och -patient (sjukdom) och refererar till störning i hjärnan. Denna störning är en degenerering av en viss del av hjärnan som kallas nuklear caudatus. Nucleus caudatus är en del av hjärnan som är viktig för kontroll av rörelse och vissa typer av beteende. Vid DE uppträder denna del av hjärnan i avsaknad av vävnad (nekros) eller fullständig förstörelse av området. Ett av de sätt som caudatus nekros kan uttryckas i en mycket sällan ändras där hundar starkt utfall sina drömmar och är svåra att väcka. Därför namnet Degenerativ encefalopati med sömnstörning och caudatnekros.

Beskrivning av symtom på DE kan hittas här.

Uppdaterad information om sjukdomsfrekvensen finns här. Det är också möjligt att få en översikt över alla testade hundar på OFAs hemsida genom att klicka på den här länken. Listan sorteras alfabetiskt på den testade hundens registrerade namn. Här kan du gå till en och en hund för att se testresultatet. Genom att välja "View printable", omvandlas DE testresultat till tabellform för alla testade hundar. Tänk på att det här är vägtullar från alla länder, inte bara Norge, och att ägare till hundar som testat bärare eller drabbade kan ha reserverat sig mot publiceringen av resultaten.

Senaste publicerade vetenskaplig artikel om sjukdomen hittas genom att följa den här länken: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jvim.14575/epdf

Ras rådet Toller har gjort en handbok för att förklara hur man beställer testet utföra provtagning, skicka provet och tolka svaren från laboratoriet som utför testet, se "Beskrivning av hur man ska gå tillväga för att testa dess tulltjänsteman för DE»

Om du vill ha möjlighet efter registreringen av testresultaten skall provtagningen görs av veterinär som fyller ett formulär, se "Former Veterinary DNA ..."

Vilka överväganden borde du uppfostra som hundägare?

Uppfödare Council Toller rekommenderar att sjuka hundar (drabbade) inte används i avel. Bärare (bärare) av genen mutationen kan användas i avel, men är ihopkopplad med en hund som testad fri (Clear) antingen genom DNA-test eller båda föräldrarna är testade som fri (ärftlig gratis).

Måste alla hundar testas?

Det är önskvärt att så många som möjligt testas för att få en överblick över spridningen av DE i rasen idag. Uppfödare Toller rekommenderar starkt att alla hundar som används i avel testas, och helst de som redan har 

 

Tolleren is a relatively healthy breed. It is important to keep in mind that all dogs can continue a disease facility or even become ill despite having healthy parents. The breeders of the club invest a lot in raising as good dogs as possible.

Here you will find information on health studies conducted on the breed, known diseases and how to test the dog and what considerations should be taken to breed breeders. According to both NKK's ethical rules for breeding and breeding and NRK breeding needs, it is only to be bred on clinically healthy dogs.

HOFTELEDDSDYSPLASI / ALBUELEDDARTARTROSE
The Norwegian Retriever Club is connected to the NKK HD Fighting Program (hip joint dysplasia) and requires a well-known HD status at parents for registration of puppy litter. The inheritance is not fully known and environmental factors also have a major impact. Always consult the breeder about feeding, exercise etc.

eye sickdom
The breed like the other retrieverras, can develop eye disease PRA. More about PRA and legacy of toller can be read here. DNA testing for prcd PRA can be ordered from Optigen. The Retriever Club is required to investigate the parents for hereditary eye diseases before a puppy can be listed on the selection list.

AUTOIMMUNE SYMPTOMS
February 2009, representatives from the Breed Council, breeders and veterinarians from Norway, Sweden, Finland, Germany and Finland in Helsinki gathered the results of a long-term investigation of immunologic diseases in the public and discuss what can be done to solve this future breed. currently working. There had long been speculation about whether the immune-mediated diseases that the taxpayer suffered has been one or more different types of diseases. It has also been speculated about the causes behind, including genetics and the environment. Helene Hansson Hamlin has done a very valuable job to get more clarity about the disease. She is the most experienced veterinarian and has had the most experience of the disease in Scandinavia. The information about autoimmune diseases at Toller is now up to date and can be found here.

Professional articles in the area published

A possible system-rheumatic disorder-in-the-NSDTR
Disease-And-Occurrence-Of-Immunemedied Disease-In-Insured-Swedish-NSDTR
Form for ordering tests with regard to autoimmune diseases at Toller can be found here.

DEGENERATIVE ENCEFALOPATI (DE)
Recently, a new brain disease has been diagnosed with the Nova Scotia Duck Tolling Retriever called Degenerative Encephalopathy (DE). The full name of English is "Degenerative Encephalopathy with Sleep Disorder and Caudate Necrosis". Encephalopathy comes from the Greek word encephalo (brain) and patient (disease) and refers to brain disturbance. This disorder is a degeneration of a certain part of the brain called nuclear caudatus. Nucleus caudatus is a part of the brain that is important for controlling movement and certain types of behavior. At DE, this part of the brain occurs in the absence of tissue (necrosis) or complete destruction of the area. One of the ways that caudatus necrosis can be expressed in a very rare change in which dogs strongly outcome their dreams and are difficult to awaken. Therefore, the name Degenerative encephalopathy with sleep disturbance and caudatnekros.

Description of symptoms on DE can be found here.

Updated disease rate information can be found here. It is also possible to get an overview of all the tested dogs on OFA's website by clicking this link. The list is sorted alphabetically on the registered dog's registered name. Here you can go to one and a dog to see the test results. By selecting "View printable", DE test results are converted to table form for all tested dogs. Keep in mind that these are tolls from all countries, not just Norway, and that owners of dogs who tested carriers or sufferers may have reserved themselves against the publication of the results.

Latest published scientific article about the disease is found by following this link: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jvim.14575/epdf

Ras council Toller has made a manual to explain how to order the test to perform sampling, send the test and interpret the answers from the laboratory that perform the test, see "Description of how to go for testing its customs officer for DE"

If you want the opportunity after registration of the test results, the sampling must be done by a veterinarian who is filling out a form, see "Former Veterinary DNA ..."

What considerations should you breed as a dog owner?

Breeder Council Toller recommends that sick dogs (affected) are not used in breeding. Carriers (carriers) of the gene mutation can be used in breeding, but are paired with a dog that is tested free (Clear) either by DNA test or both parents are tested as free (hereditary free).

Must all dogs be tested?

It is desirable to test as many as possible to get an overview of the spread of DE in the breed today. Breeder Toller strongly recommends that all dogs used in breeding are tested, and